I nästan 60 år har mätning av kolesterolhalten i blodet varit det bästa sättet att identifiera personer med hög risk för hjärt-kärlsjukdomar.
I en ny studie, ledd av Chalmers tekniska högskola i Sverige och Harvard University i USA, har forskare på ett omfattande sätt visat att en kombination av två lipoproteinmarkörer, mätt i ett enkelt blodprov, kan ge mer exakt information om individens risk för hjärtsjukdomar än det nuvarande blodkolesteroltestet, vilket potentiellt kan rädda liv.
Studien, ”The relative importance of particle count, type, and size of apoB-containing lipoproteins in the development of coronary artery disease” (Den relativa betydelsen av partikelantal, typ och storlek på apoB-innehållande lipoproteiner i utvecklingen av kranskärlssjukdom), är publicerad i European Heart Journal.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är hjärt-kärlsjukdomar (CVD) den vanligaste dödsorsaken globalt. De flesta fall skulle kunna förebyggas genom att man åtgärdar beteendemässiga och miljömässiga faktorer som rökning, ohälsosam kost eller fysisk inaktivitet. Det är därför viktigt att upptäcka riskerna så tidigt som möjligt så att effektiva förebyggande åtgärder eller behandling kan sättas in.
”Detta är den största studien i sitt slag hittills och resultaten visar för första gången den relativa betydelsen av de tre huvudfamiljerna av lipoproteiner för den potentiella risken för hjärtsjukdom”, säger Jakub Morze, huvudförfattare till studien och postdoktor vid Chalmers.
Bra och dåligt kolesterol
En av de viktigaste indikatorerna och de riskfaktorer som går att påverka för hjärt-kärlsjukdomar är högt kolesterol. Kolesterol är ett fettliknande ämne i blodet som är viktigt för att bygga celler och producera vissa vitaminer och hormoner.
Men när halterna är för höga kan det ansamlas i blodkärlens väggar och bilda avlagringar som kallas plack. Om ett plack brister kan det snabbt bildas en blodpropp som blockerar kärlet helt, vilket kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.
Kolesterol och andra fetter transporteras genom blodet av specialiserade partiklar som kallas lipoproteiner, vilka delas in i fyra huvudklasser. Tre av dessa klasser har ett speciellt protein på ytan som kallas apolipoprotein B (apoB). När dessa lipoproteiner finns i överskott kan de avsätta kolesterol i blodkärlens väggar. På grund av detta kallas det kolesterol de transporterar ofta för ”dåligt kolesterol”.
Den fjärde huvudklassen hjälper däremot till att ta bort överskott av kolesterol från blodomloppet och transporterar det tillbaka till levern – detta kallas ofta för ”gott kolesterol” på grund av dess positiva roll.
Testning av lipoproteintransportörer istället för kolesterol i sig
När en läkare bedömer risken för hjärtsjukdom på kort sikt måste hen avgöra om halterna av ”dåligt kolesterol” är tillräckligt höga för att vara skadliga.
För närvarande görs detta genom att mäta kolesterolhalten i ett blodprov. Eftersom kolesterol inte kan cirkulera eller orsaka skador utan sin lipoproteintransportör har forskare dock i allt högre grad fokuserat på att mäta de lipoproteiner som transporterar det ”dåliga kolesterolet”, som en troligtvis bättre indikator på risken för framtida hjärt-kärlsjukdomar.
”Tidigare var det oklart om två patienter med samma totala nivå av ”dåligt kolesterol”, men som skiljer sig åt i fråga om bäraregenskaper (lipoproteintyp, storlek, lipidhalt), har samma risk för hjärtsjukdom. Syftet med denna studie var därför att fastställa betydelsen av dessa olika parametrar”, säger Morze.
Antalet lipoproteintransportörer är viktigast
Forskarna analyserade blodprover från över 200 000 personer i UK Biobank som inte hade någon hjärtsjukdom i anamnesen för att mäta antalet och storleken på olika kolesterolbärande lipoproteiner i blodet. De fokuserade särskilt på lipoproteiner som bär ett protein som kallas apoB, som finns på alla bärare av ”dåligt kolesterol”.
Genom att följa deltagarna i upp till 15 år undersökte de vilka mönster av lipoproteintyper och -storlekar som var starkast kopplade till framtida hjärtinfarkter.
De viktigaste resultaten validerades i en separat svensk kohortstudie kallad ”Simpler”. Denna kombination av avancerad blodprofilering, storskaliga prospektiva data och oberoende replikering möjliggjorde den mest omfattande utvärderingen av hur ”dåliga kolesterol”-lipoproteiner bidrar till utvecklingen av hjärtsjukdomar.
”Vi fann att apoB är den bästa markören vid testning av risk för hjärtsjukdom. Eftersom apoB indikerar det totala antalet ”dåliga kolesterolpartiklar” ger mätningen av detta ett mer exakt test än standardmätningar av kolesterol. Det betyder inte att konventionella tester är ineffektiva; de fungerar i allmänhet bra”, säger Morze.
”Men hos ungefär en av tolv patienter kan standardkolesteroltester underskatta risken för hjärtsjukdom, vilket är viktigt att beakta eftersom 20–40 % av alla första fall av hjärt-kärlsjukdom är dödliga. Genom att byta till apoB-testning kan vi förbättra noggrannheten och potentiellt rädda liv.”
En annan viktig markör
Forskarna drog slutsatsen att det totala antalet ”dåliga kolesterol”-lipoproteiner var den viktigaste faktorn att beakta vid testning av framtida risk för hjärtsjukdom. Andra faktorer som storlek eller typ av lipoprotein påverkade inte den potentiella risken totalt sett.
Studien visade dock också att ett annat ”dåligt kolesterol”, lipoprotein(a), är en viktig del av pusslet och också bör testas. Nivåerna är genetiskt ärftliga hos de flesta individer och utgör i genomsnitt mindre än 1 % av alla ”dåliga kolesterol” lipoproteiner i den allmänna befolkningen. Hos vissa individer är dock dessa värden extremt höga, vilket avsevärt ökar risken för hjärtsjukdom.
”Våra resultat tyder på att antalet apoB-partiklar så småningom skulle kunna ersätta det vanliga kolesteroltestet i forskning och hälso- och sjukvård världen över och att lipoprotein(a) också behöver testas för att få en bättre bild av lipidrelaterad risk för hjärt-kärlsjukdom. Blodprovet för dessa två markörer finns nu tillgängligt på marknaden och skulle vara billigt och enkelt att genomföra”, säger Clemens Wittenbecher, en av författarna till studien och biträdande professor i precisionsmedicin och diagnostik vid Chalmers.
Mer information: Nicholas Marston et al, ApoB-containing lipoproteins: count, type, size and risk of coronary artery disease, European Heart Journal (2025). DOI: 10.1093/eurheartj/ehaf207
