En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften The BMJ, visar hur en enkel blodanalys kan förutsäga risken för att utveckla allvarlig leversjukdom. Metoden kan redan börja användas inom primärvården för att möjliggöra tidigare upptäckt av cirros och levercancer.
”Det här är sjukdomar som blir allt vanligare och som har en dålig prognos om de upptäcks sent”, säger Rickard Strandberg, knuten forskare vid Karolinska Institutets institution för medicin i Huddinge, som har utvecklat testet tillsammans med sin kollega Hannes Hagström. ”Vår metod kan förutsäga risken för allvarlig leversjukdom inom 10 år och baseras på tre enkla rutinmässiga blodprover.”
I studien utvärderade forskarna vid Karolinska Institutet i Sverige och deras kollegor i Finland hur väl metoden kan uppskatta risken för allvarlig leversjukdom. Modellen, som kallas CORE, har tagits fram med hjälp av avancerade statistiska metoder och baseras på fem faktorer: ålder, kön och nivåer av tre vanliga leverenzymer (AST, ALT och GGT), som ofta mäts vid regelbundna hälsokontroller.
En webbaserad kalkylator
Deras mål har varit att ta fram ett verktyg som är lätt att använda inom primärvården, där de flesta patienter först söker vård. En webbaserad kalkylator finns redan tillgänglig för läkare och sjuksköterskor.
”Detta är ett viktigt steg mot att kunna erbjuda tidig screening för leversjukdom inom primärvården”, säger huvudforskaren Hagström, adjungerad professor vid Karolinska Institutets medicinska institution i Huddinge och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. ”Det finns nu läkemedelsbehandling, snart förhoppningsvis även i Sverige, för att behandla personer med hög risk att utveckla leversjukdomar som cirros eller levercancer.”
Studien baseras på data från över 480 000 personer i Stockholm som genomgick hälsokontroller mellan 1985 och 1996. Efter att ha följt deltagarna i upp till 30 år kunde forskarna se att cirka 1,5 procent utvecklade allvarliga leversjukdomar, såsom levercirros och levercancer, eller behövde en levertransplantation.
Mycket noggrann riskbedömning
CORE-modellen visade sig vara mycket noggrann och kunde i 88 procent av fallen skilja mellan personer som utvecklade sjukdomen och personer som inte gjorde det, vilket är en förbättring jämfört med den metod som rekommenderas idag, FIB-4.
”Primärvården har inte haft verktyg för att upptäcka risken för allvarlig leversjukdom i tid”, säger professor Hagström. ”FIB-4 är inte lämplig för den allmänna befolkningen och är mindre effektiv när det gäller att förutsäga den framtida risken för allvarlig leversjukdom.”
Modellen testades också på två andra befolkningsgrupper i Finland och Storbritannien, där den återigen visade sig vara mycket noggrann när det gäller att förutsäga denna risk. Forskarna påpekar dock att den behöver testas ytterligare på grupper med särskilt hög risk, såsom personer med typ 2-diabetes eller fetma. De ser också ett behov av att integrera modellen i journalsystemen för att underlätta den kliniska användningen.
Studien var ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Helsingfors universitetssjukhus, Helsingfors universitet och Finlands institut för hälsa och välfärd. Hannes Hagström är engagerad i flera samarbeten med läkemedelsindustrin avseende prognoser för leversjukdomar, men inget av dessa är relevant för den aktuella studien.
Mer information: Användning av ny CORE-riskpoäng för att förutsäga 10-årsrisken för levercirros i den allmänna befolkningen: populationsbaserad kohortstudie, The BMJ (2025). DOI: 10.1136/bmj-2024-083182
