Kombinationen av luftföroreningar, tät stadsbebyggelse och begränsade grönområden ökar risken för astma hos både barn och vuxna. Det visar en ny studie som genomförts inom ramen för ett stort EU-samarbete under ledning av forskare från Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i The Lancet Regional Health—Europe.
Studien omfattar nästan 350 000 personer i olika åldrar från 14 kohorter i sju europeiska länder. Information om varje individs hemadress gjorde det möjligt att koppla data om olika miljörisker i stadsmiljön till enskilda personer.
De miljöpåverkande faktorer som ingick var luftföroreningar, utomhustemperaturer och grad av tätbebyggelse. Bedömningen baserades delvis på satellitbilder som visade grå, gröna eller blå områden, dvs. där det fanns byggnader, grönområden eller vatten.
– Tidigare studier har vanligtvis beräknat risken för en miljöfaktor i taget. Vi har kombinerat flera miljöfaktorer och beskrivit hur de tillsammans påverkar risken att utveckla astma. Detta ger en bättre bild av miljöriskerna, eftersom livet i en stad oftast innebär exponering för flera miljöfaktorer samtidigt, säger försteförfattaren Zhebin Yu, forskare och biträdande professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Under studieperioden utvecklade nästan 7 500 av deltagarna astma som barn eller vuxna.
Forskarna fann att 11,6 procent av astmafallen kunde förklaras av kombinationen av miljöfaktorer. Med andra ord skulle ungefär en av tio personer med astma inte ha utvecklat sjukdomen i en gynnsam miljö.
Kombinationen av luftföroreningar, brist på grönområden och tät stadsbebyggelse var mest relevant för utvecklingen av astma.
– Det här är användbart för politiker och andra som arbetar med stadsplanering. Metoden gör det möjligt att identifiera riskområden i befintliga stadsområden, men den kan också användas vid planering av framtida stadsmiljöer, säger Erik Melén, professor vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, och sista författare till studien.
Nästa steg för forskarna är att undersöka blodprover från några av deltagarna i studien. Målet är att identifiera deras metabolom, det vill säga en sammansatt bild av kroppens ämnesomsättning och nedbrytningsprodukter. Syftet är att förstå hur yttre miljöfaktorer påverkar kroppen, vilket kan ge en bättre förståelse för hur astma utvecklas.
Studien har genomförts i samarbete mellan olika forskargrupper inom ramen för EU-projektet EXPANSE.
Forskarna som deltar i projektet undersöker också hur risken för andra sjukdomar, såsom stroke, hjärtinfarkt, KOL och diabetes, påverkas av individuella exposomer, det vill säga den totala exponeringen för många miljöfaktorer.
