GLP-1-läkemedel som Ozempic och Wegovy har revolutionerat behandlingen av fetma och typ 2-diabetes, men de kräver regelbundna injektioner eller daglig medicinering för att bibehålla effekten. Nu har forskare utvecklat en ny DNA-baserad metod som i framtiden skulle kunna göra det möjligt att ersätta dessa återkommande behandlingar med en enda injektion.
I en ny studie visar forskare vid The Wistar Institute att en engångsbehandling med plasmid-DNA gav långvarig viktminskning och förbättrad blodsockerkontroll hos möss – med effekter som varade upp till tio gånger längre än dagens GLP-1-läkemedel. Resultaten har publicerats i tidskriften Trends in Biotechnology.
Kroppen blir sin egen läkemedelsfabrik
Istället för att injicera ett färdigt läkemedel bygger den nya metoden på att kroppen själv producerar den aktiva substansen.
Forskarna använder små cirkulära DNA-molekyler, så kallade plasmider, som innehåller den genetiska instruktionen för att tillverka GLP-1-liknande hormoner. Efter en injektion följs behandlingen av en kort elektrisk puls – en teknik som kallas elektroporation – vilket hjälper DNA:t att ta sig in i muskelcellerna.
Väl inne i cellerna fungerar DNA:t som en ritning som gör att kroppen kontinuerligt producerar de terapeutiska proteinerna under lång tid.
– Målet är enkelt: vi vill ge ett läkemedel en enda gång och få det att fungera under mycket lång tid, säger studiens huvudförfattare Ebony Gary.
Betydligt längre effekt än dagens behandling
Dagens GLP-1-läkemedel bryts ned relativt snabbt i kroppen, vilket gör att patienter vanligtvis behöver ta en injektion varje vecka eller tabletter varje dag.
Den nya DNA-plattformen visade däremot att mössen fortsatte producera de viktiga hormonerna under flera månader efter en enda behandling. Forskarna rapporterar att effekten var upp till tio gånger mer långvarig än vad som normalt ses med dagens GLP-1-behandlingar.
Det skulle i framtiden kunna minska behovet av täta injektioner och samtidigt förbättra följsamheten hos patienter som har svårt att ta sin medicin regelbundet.
Bygger vidare på tidigare forskning
Forskargruppen har tidigare visat att samma DNA-teknik kan användas för att få kroppen att producera antikroppar under mycket lång tid.
I en tidigare fas 1-studie på människor producerades neutraliserande antikroppar mot covid-19 kontinuerligt i mer än 72 veckor efter en enda behandling. Den erfarenheten låg till grund för utvecklingen av den nya viktminskningsstrategin.
Fortfarande långt till klinisk användning
Trots de lovande resultaten betonar forskarna att tekniken fortfarande befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede.
Hittills har metoden endast testats på möss, och omfattande säkerhetsstudier samt kliniska prövningar på människor krävs innan behandlingen kan bli aktuell inom sjukvården.
Forskarna behöver bland annat visa att DNA-behandlingen ger stabil hormonproduktion under lång tid utan att orsaka oönskade biverkningar.
Kan förändra behandlingen av fetma och diabetes
Om tekniken visar sig fungera även hos människor skulle den kunna förändra hur kroniska metabola sjukdomar behandlas.
Istället för veckovisa injektioner skulle patienter potentiellt kunna få en behandling som verkar under flera månader eller ännu längre. Det skulle inte bara kunna förenkla behandlingen utan även minska risken för att patienter avbryter sin medicinering och därmed återgår till viktuppgång eller försämrad blodsockerkontroll.
Forskarna ser därför tekniken som ett möjligt nästa steg inom utvecklingen av långverkande behandlingar mot fetma och typ 2-diabetes, men betonar samtidigt att vägen till klinisk användning fortfarande är lång.
Publikationsuppgifter
Ebony Gary et al., Could one shot replace weekly GLP-1 drugs? DNA approach shows months-long effects in mice, Trends in Biotechnology (2026).
