Elektrisk sortering kan synliggöra signaler från bukspottkörtelcancer

Pipett och mikrofluidiskt chip på en laboratoriebänk.

Forskare vid Rice University har utvecklat en metod som sorterar små cellpartiklar efter elektrisk laddning. I prover från personer med bukspottkörtelcancer blev cancerrelaterade signaler tydligare efter sorteringen. Resultaten är ett forskningssteg mot nya analysmetoder, men visar ännu inte att tekniken fungerar som screeningtest.

Elektrisk laddning hjälper till att skilja partiklarna åt

Celler släpper ifrån sig små membranomslutna partiklar, så kallade extracellulära vesiklar. De kan innehålla material från cellerna som bildat dem. I blodet blandas partiklar från tumörer med stora mängder vesiklar från andra vävnader.

Forskargruppen undersökte hur förändringar i cancergenen KRAS påverkade vesiklarna. Aktivering av muterat KRAS kopplades till fler vesiklar och starkare negativ laddning.

En mikrofluidisk anordning användes sedan för att separera partiklarna elektriskt. Tekniken prövades på 112 prover från friska personer, patienter med bukspottkörtelcancer och patienter med inflammation i bukspottkörteln.

Enbart medelladdningen hos samtliga vesiklar räckte inte för att skilja cancerprover från friska prover. Efter sorteringen syntes däremot en större anrikning av starkare negativt laddade vesiklar i cancerproverna.

Studien publicerades i ACS Nano den 1 september 2026. Uppgifterna återges i Rice Universitys forskningsnyhet från den 9 september.

Varför tidigare upptäckt är viktig

Bukspottkörtelcancer kan vara svår att upptäcka tidigt. Enligt 1177:s information om bukspottkörtelcancer ger sjukdomen till en början ofta inga symtom eller besvär som också kan ha många andra orsaker. Cancern har ofta hunnit sprida sig när den upptäcks.

Dagens utredning kan omfatta datortomografi, magnetkamera och blodprov. Blodprover kan bland annat visa tumörmarkörer, men sådana ämnen kan även förekomma av andra orsaker än cancer. Läkaren behöver därför väga samman provsvaren med övriga undersökningar.

Det gör sökandet efter mer användbara signaler i blodet relevant. Samtidigt är steget långt från att hitta en skillnad mellan provgrupper till att erbjuda ett tillförlitligt test i vården.

Vad behöver visas innan metoden kan användas?

För ett framtida diagnostiskt test behöver forskare fastställa hur ofta det missar cancer och hur ofta det ger utslag hos personer utan sjukdomen. Resultaten behöver också hålla i andra patientgrupper och vid oberoende utvärdering.

Screening ställer en särskild fråga: kan ett test hitta sjukdom hos personer som ännu inte har symtom, och leder det till bättre hälsa? En jämförelse mellan prover från redan identifierade patientgrupper besvarar inte ensam den frågan.

Det är därför mer träffsäkert att beskriva fyndet som ett sätt att undersöka cancerrelaterade partiklar än som ett nytt blodprov som redan kan upptäcka cancer tidigt. Läs även vår guide till hur du tolkar en vetenskaplig studie.

Originalstudie: Paul A. Spezza med flera, Oncogenic KRAS Regulates Secretion of Extracellular Vesicles and Surface Membrane Charge via Regulation of Phosphatidylserine in Pancreatic Cancer, ACS Nano. Nyhetssammanfattningen bygger på universitetets redogörelse; originalartikelns fulltext har inte kunnat granskas.