Astronomer har hittat 84 ovanliga röntgenkällor i sex galaxer med hjälp av NASA:s Chandra-observatorium. Källorna avger röntgenstrålning med mycket låg energi och kan samtidigt producera stora mängder ultraviolett strålning. Vad objekten egentligen är återstår att fastställa.
Resultaten presenterades den 9 september 2026 och publicerades i Nature Astronomy. Forskargruppen leds av Mustafa Muhibullah vid University of Alabama.
Synliga i en del av röntgenspektrumet
Forskarna gick igenom öppna arkivdata från Chandra. De letade efter objekt som framträdde i bilder tagna vid låga röntgenenergier men försvann i bilder vid högre energier.
Källorna har fått beteckningen hypersoft X-ray sources, ungefär extremt mjuka röntgenkällor. Ordet mjuk beskriver strålningens energi, inte hur skarp bilden är.
Enligt NASA:s presentation hittades objekten både i områden där nya stjärnor bildas och i miljöer med äldre stjärnor. Två av de undersökta galaxerna är spiralgalaxerna Andromeda och M101; de övriga fyra är elliptiska galaxer.
Kan vara kompakta objekt med en följeslagare
Forskarna bedömer att en möjlig förklaring är dubbelstjärnesystem där ett svart hål, en neutronstjärna eller en vit dvärg drar till sig materia från en följeslagare. Materialet hettas upp och avger strålning.
Sådana system är redan kända, men den här kombinationen av mycket lågenergetisk röntgenstrålning och beräknad stark UV-strålning sticker ut. Observationerna räcker ännu inte för att avgöra vilken typ av objekt som finns bakom varje källa.
Kan ge ledtrådar till supernovor
I Chandra-observatoriets genomgång diskuteras om en del av objekten kan vara föregångare till supernovor av typ Ia. Dessa explosioner används för att undersöka universums expansion.
En annan fråga är hur gas i galaxers omgivningar joniseras, alltså förlorar elektroner. Starka UV-källor kan bidra med energi till den processen. De nyupptäckta objekten kan därför vara relevanta även för att förstå hur gas och stjärnor påverkar varandra.
Båda kopplingarna är forskningsspår. Upptäckten innebär inte att forskarna redan har identifierat framtida supernovor eller löst frågan om gasens jonisering.
Gamla observationer gav ett nytt fynd
Lågenergetisk röntgenstrålning är svår att registrera och kräver långa exponeringar. Dessutom absorberas energirik UV-strålning lätt av gas mellan stjärnorna, vilket gör källorna svåra att upptäcka direkt.
För M101 redovisar Chandra 25 observationer från åren 2000–2005, med sammanlagt 274 timmars observationstid. Nyheten är alltså resultatet av analysen, inte att teleskopet nyligen tog alla bilder.
Det visar värdet av att återvända till astronomiska arkiv med en ny fråga. Samma mätmaterial kan innehålla signaler som inte varit i fokus i tidigare analyser.
Läs också om ett annat aktuellt forskningsspår kring kompakta objekt: ett vandrande svart hål som tycks fånga gas i sitt kölvatten.
Underlag: NASA:s och Chandra X-ray Centers presentationer av studien av Muhibullah, Irwin och Di Stefano i Nature Astronomy. Observatoriets källsida innehåller även forskningsbilder och länk till publikationen.
Foto: Jeremy Thomas / Unsplash. Herobilden är ett rymdmotiv och visar inte de 84 identifierade röntgenkällorna.