Forskare vid CERN har transporterat 92 antiprotoner med lastbil utan att förlora någon av partiklarna under färden. Resultaten, som nu presenteras i Nature, visar hur antimateria kan flyttas till laboratorier med bättre förutsättningar för precisionsmätningar.
Körningen genomfördes den 24 mars 2026. Lastbilen färdades omkring åtta kilometer på CERN:s område under en halvtimme. Antiprotonerna låg instängda i den mobila fällan BASE-STEP och kunde därefter fortsätta lagras; den sammanlagda förvaringstiden översteg en månad.
Vill mäta bortom acceleratorernas störningar
Enligt forskargruppens presentation från Heinrich Heine-universitetet begränsar magnetfältsvariationer vid CERN mätningarnas noggrannhet. Ett lugnare laboratorium skulle kunna förbättra precisionen. Nästa mål är att göra utrustningen tillräckligt självständig för en ungefär tio timmar lång resa från Genève till Düsseldorf.
Det är alltså ett transport- och lagringsresultat. Försöket visar inte att forskarna har upptäckt någon skillnad mellan protoner och antiprotoner. Det skapar i stället förutsättningar för att leta efter ännu mindre avvikelser.
Varför är antimateria så svår att förvara?
En antiproton är protonens antipartikel. Den har motsatt elektrisk laddning. När materia och motsvarande antimateria möts kan de annihilera: energin återkommer i andra partiklar. Därför går det inte att lägga antiprotoner i en vanlig behållare och låta dem slå i väggarna.
Som CERN förklarar i sin översikt om antimateria kan laddade antipartiklar hållas instängda med elektromagnetiska fält. Ett mycket gott vakuum minskar risken att de kolliderar med kvarvarande gas. Förvaring handlar därför både om att hålla partiklarna på plats och att isolera dem från omgivande materia.
Det gör skillnaden mellan en vanlig transportlåda och en partikelfälla avgörande. Utrustningen måste fortsätta fungera medan den flyttas. Lasten är samtidigt oerhört liten: 92 antiprotoner är 92 enskilda partiklar, inte en synlig mängd material.
En liten last med en stor forskningsfråga
Bakgrunden är en av fysikens stora frågor: varför består det synliga universum nästan helt av materia? Materia och antimateria hör nära samman i fysikens beskrivning, men det universum vi observerar innehåller en tydlig övervikt av materia.
Att undersöka antipartiklars egenskaper med hög precision är ett sätt att pröva hur väl den rådande beskrivningen håller. En möjlig avvikelse skulle behöva kontrolleras noggrant. Att inga skillnader upptäcks inom ett experiments noggrannhet är också ett betydelsefullt resultat.
För läsaren är det viktigt att skilja den nya redovisningen i september från själva marskörningen. Framsteget ligger i att en ytterst känslig experimentmiljö har kunnat följa med på vägen. Om längre resor blir möjliga kan fler laboratorier få tillgång till antiprotoner för egna mätningar.
Läs också vår förklaring av skillnaden mellan materia och antimateria och om precisionsstudier av antiväte i ALPHA-experimentet.
Studie: M. Leonhardt med flera, Road transport of trapped antiprotons, Nature (2026), DOI: 10.1038/s41586-026-11019-z. Herobilden är en AI-genererad illustration, inte ett fotografi av experimentet.