Att gå på bio, besöka ett museum eller se en teaterföreställning kan vara mer än bara ett trevligt nöje. En ny studie visar att regelbundet deltagande i kulturella aktiviteter är kopplat till långsammare fysiologiskt åldrande – med en effekt som i vissa fall kan jämföras med regelbunden fysisk aktivitet.
Forskarna fann att äldre personer som ofta deltog i kulturella aktiviteter hade en biologisk ålder som i genomsnitt var omkring tre år lägre än hos personer som sällan eller aldrig gjorde det. Resultaten publiceras i Journal of Epidemiology and Community Health.
Biologisk ålder skiljer sig från kalenderålder
Alla människor blir äldre i samma takt enligt kalendern, men kroppen åldras inte nödvändigtvis lika snabbt.
Den så kallade fysiologiska eller biologiska åldern beskriver hur väl kroppen fungerar och påverkas av faktorer som motion, kost, stress, sociala relationer och livsstil. Två personer som båda är 70 år gamla kan därför ha mycket olika biologisk ålder.
Forskarna ville undersöka om kulturellt deltagande också kunde påverka denna typ av åldrande.
Nästan 1 900 äldre följdes över tid
Studien bygger på data från 1 899 personer som deltog i den långsiktiga English Longitudinal Study of Ageing, där vuxna över 50 år i England följs under många år.
Deltagarna fick bland annat svara på hur ofta de:
- gick på bio
- besökte museer eller konstutställningar
- såg teaterföreställningar
- gick på konserter eller opera
Samtidigt samlade forskarna in ett stort antal hälsomarkörer, bland annat:
- blodtryck
- kolesterolvärden
- kroppsmassaindex (BMI)
- gånghastighet
- handgreppsstyrka
Dessa användes för att beräkna deltagarnas fysiologiska ålder.
De mest kulturaktiva hade yngre kroppar
Resultaten visade ett tydligt samband mellan kulturvanor och biologiskt åldrande.
Personer som deltog mest i kulturella aktiviteter hade en genomsnittlig fysiologisk ålder på 66,9 år, medan de minst kulturaktiva låg på 69,9 år – en skillnad på ungefär tre år.
Forskarna bedömde dessutom att sambandet kvarstod även efter att hänsyn tagits till flera andra faktorer som skulle kunna påverka resultaten, såsom socioekonomisk bakgrund och hälsotillstånd.
Varför kan kultur påverka hälsan?
Forskarna pekar på flera möjliga förklaringar.
Kulturella aktiviteter kan:
- stärka sociala relationer och minska ensamhet
- stimulera hjärnan genom nya intryck och lärande
- uppmuntra till fysisk aktivitet, exempelvis promenader till och från evenemang
- minska stress och förbättra det psykiska välbefinnandet
Det är sannolikt kombinationen av dessa faktorer som bidrar till ett långsammare fysiologiskt åldrande snarare än någon enskild effekt.
Kan bli en del av framtidens folkhälsoarbete
Forskarna menar att kulturellt deltagande är en påverkbar livsstilsfaktor och därför skulle kunna användas som en del av strategier för ett hälsosamt åldrande.
Genom att göra kulturinstitutioner mer geografiskt och ekonomiskt tillgängliga kan fler äldre få möjlighet att delta regelbundet. Tidigare projekt har dessutom visat att organiserade museibesök och kulturprogram kan förbättra både humör och socialt välbefinnande hos äldre personer.
Kultur kan vara mer än underhållning
Studien visar att kultur inte bara berikar livet emotionellt och intellektuellt – den kan också ha mätbara effekter på kroppens hälsa.
Även om forskarna betonar att resultaten visar ett samband och inte bevisar ett direkt orsakssamband, stärker studien bilden av att ett aktivt socialt och kulturellt liv kan vara en viktig del av ett hälsosamt åldrande. För den som vill investera i sin framtida hälsa kan alltså ett biobesök, en teaterkväll eller en tur till ett museum vara mer värdefullt än man tidigare trott.
Publikationsuppgifter
Cultural engagement and physiological ageing: a fixed-effects analysis, Journal of Epidemiology and Community Health (2026). DOI: 10.1136/jech-2025-225753.
