Kan ett vaccin som utvecklats för att förebygga bältros också skydda hjärnan mot demens?
En ny omfattande studie från USA pekar i den riktningen. Forskare har funnit att äldre personer som vaccinerats mot bältros hade en betydligt lägre risk att utveckla demens jämfört med personer som inte vaccinerats.
Resultaten bygger på data från över en halv miljon äldre amerikaner och stärker en växande mängd forskning som antyder att vissa vacciner kan ha oväntade skyddseffekter långt utöver sitt ursprungliga syfte.
24 procent lägre risk för demens
Forskarna analyserade hälsodata från 509 926 personer över 66 års ålder som vistats på vårdhem eller rehabiliteringsboenden i USA mellan 2017 och 2022.
Studien fokuserade på vaccinet Shingrix, det moderna rekombinanta vaccinet mot bältros som introducerades 2017 och idag är det enda bältrosvaccinet på marknaden i USA.
Efter att deltagarna följts under fyra år upptäckte forskarna en tydlig skillnad:
- 18,8 procent av de vaccinerade utvecklade demens
- 24,6 procent av de ovaccinerade utvecklade demens
Det motsvarar en riskminskning på cirka 24 procent.
Enligt forskarna innebär det att ungefär ett av sjutton demensfall potentiellt skulle kunna förebyggas om sambandet visar sig vara kausalt.
Demens och virus kan vara närmare kopplade än man trott
Under de senaste åren har forskare blivit alltmer intresserade av kopplingen mellan infektioner, inflammation och neurodegenerativa sjukdomar.
Bältros orsakas av samma virus som ger vattkoppor – varicella-zoster-virus. Efter en genomgången infektion ligger viruset vilande i nervsystemet under resten av livet.
När immunförsvaret försvagas med stigande ålder kan viruset återaktiveras och orsaka bältros, en ofta mycket smärtsam sjukdom som kan ge långvariga nervskador.
Flera forskargrupper har tidigare föreslagit att återkommande virusaktivering kan bidra till kronisk inflammation i nervsystemet och därmed öka risken för kognitiv försämring.
Om detta stämmer skulle vaccination kunna minska risken genom att förhindra att viruset återaktiveras.
Flera tidigare studier pekar åt samma håll
Den nya studien är inte ensam om sina resultat.
Tidigare forskning har också funnit samband mellan vaccination mot bältros och minskad risk för demens.
Det som gör den aktuella studien särskilt intressant är att den fokuserar på det moderna vaccinet Shingrix och på en äldre och mer sårbar grupp individer.
Forskarna menar att resultaten därför ger viktig information om hur vaccinet fungerar hos personer med hög risk för både bältros och demens.
– Våra resultat passar in i ett växande mönster där vaccination mot bältros verkar ge neurologiska fördelar utöver skyddet mot själva sjukdomen, säger studiens huvudförfattare Kaley Hayes vid Brown University.
Avancerad analys efterliknade klinisk studie
Eftersom det inte var en randomiserad klinisk studie använde forskarna en statistisk metod som kallas ”target trial emulation”.
Metoden försöker efterlikna en kontrollerad läkemedelsstudie genom att väga in skillnader mellan grupperna och minimera risken för felaktiga slutsatser.
Forskarna tog hänsyn till:
- Ålder
- Kön
- Hälsostatus
- Tidigare sjukdomar
- Medicinering
- Vårdhistorik
Trots dessa justeringar kvarstod den tydliga skillnaden mellan vaccinerade och ovaccinerade deltagare.
Forskarna varnar för förhastade slutsatser
Trots de lovande resultaten betonar forskarna att studien inte kan bevisa att vaccinet direkt förhindrar demens.
Personer som väljer att vaccinera sig kan generellt vara mer hälsomedvetna, ha bättre tillgång till sjukvård eller vara friskare från början.
Även om analysen försökte kompensera för sådana skillnader kan de inte helt uteslutas.
Därför behövs fler studier innan forskarna säkert kan slå fast att vaccinet i sig orsakar den lägre demensrisken.
Hjärnan kan gynnas av ett starkare immunförsvar
En teori är att vaccinet inte bara skyddar mot bältros utan också hjälper immunförsvaret att hålla virusrelaterad inflammation under kontroll.
Kronisk låggradig inflammation har under senare år identifierats som en viktig riskfaktor bakom flera neurodegenerativa sjukdomar, däribland:
- Alzheimers sjukdom
- Vaskulär demens
- Lewykroppsdemens
Om vaccination kan minska inflammationen kan det potentiellt ge långsiktiga skyddseffekter för hjärnan.
Demens ökar snabbt globalt
Världshälsoorganisationen uppskattar att mer än 55 miljoner människor lever med demens idag.
Antalet väntas nästan tredubblas fram till år 2050 när befolkningen blir allt äldre.
Trots stora forskningsinsatser finns fortfarande inget botemedel.
Därför väcker alla potentiella förebyggande åtgärder stort intresse.
Om ett redan godkänt vaccin kan bidra till att minska risken för demens skulle det kunna få betydande konsekvenser för folkhälsan världen över.
Ett lovande spår för framtiden
Forskarna bakom studien betonar att mer forskning krävs innan några definitiva slutsatser kan dras.
Men resultaten bidrar till en allt starkare hypotes om att vaccinationer kan spela en större roll för hjärnhälsan än man tidigare trott.
– Det är fascinerande att något som utvecklats för att förebygga en fysisk sjukdom också kan ha potential att skydda hjärnan, säger Hayes.
Om framtida studier bekräftar sambandet kan bältrosvaccin bli ytterligare ett verktyg i kampen mot en av vår tids största hälsoutmaningar.
Fakta: Vad är bältros?
Bältros orsakas av varicella-zoster-virus, samma virus som ger vattkoppor.
Efter en vattkoppsinfektion stannar viruset kvar i kroppen och kan aktiveras igen senare i livet.
Vanliga symtom:
- Smärtsam hudutslag
- Brännande nervsmärta
- Klåda
- Feber
- Trötthet
Risken ökar med stigande ålder eftersom immunförsvaret gradvis försvagas.
Studien i korthet
Publicerad i: Annals of Internal Medicine (2026)
Antal deltagare: 509 926 personer
Ålder: 66 år och äldre
Uppföljningstid: 4 år
Resultat: 24 procent lägre risk för demens hos vaccinerade personer
Vaccin: Shingrix (rekombinant bältrosvaccin)
Forskningsledare: Kaley Hayes, Brown University
Publiceringsuppgifter
Kaleen N. Hayes et al, Dementia Risk After Recombinant Herpes Zoster Vaccination in Older Adults With a Recent Skilled-Nursing Facility Stay, Annals of Internal Medicine (2026). DOI: 10.7326/annals-25-04689
