Autoimmuna sjukdomar kan dela ärftliga riskfaktorer, men sambanden ser olika ut mellan diagnoser. En svensk studie av över 6,3 miljoner personer visar att 22 sjukdomar bildar grupper som till stor del följer vilka vävnader och organ de drabbar.
Resultaten publicerades i The Journal of Clinical Investigation den 3 augusti 2026 och uppmärksammades av Karolinska Institutet den 4 september.
Registerdata från nästan 3,84 miljoner syskonpar
Forskarna undersökte personer födda i Sverige mellan 1932 och 1983 och diagnoser registrerade under perioden 1969–2013. Materialet omfattade nästan 3,84 miljoner helsyskonpar. Drygt 707 000 personer hade minst en av de studerade autoimmuna sjukdomarna.
Genom att analysera vilka diagnoser som förekom hos syskon uppskattade forskarna hur mycket genetisk risk olika sjukdomar delar. Det handlar alltså om statistiska beräkningar utifrån släktskap och registeruppgifter, inte om att samtliga deltagare fick sina gener kartlagda.
I originalstudien framträdde grupper av bindvävssjukdomar, hormonrelaterade sjukdomar och sjukdomar i mag-tarmkanalen. Forskarna fann däremot inget stöd för en stark, universell genetisk faktor bakom alla de undersökta diagnoserna.
Psoriasis och psoriasisartrit hade starka samband
Autoimmunitet innebär att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Att flera sådana sjukdomar förekommer inom samma familj är sedan tidigare känt. Den nya kartläggningen ger en bredare bild av hur diagnoserna hänger samman.
Enligt Karolinska Institutets genomgång fanns några av de starkaste sambanden mellan psoriasis och psoriasisartrit samt mellan SLE och Sjögrens syndrom. Även autoimmun hepatit och primär biliär kolangit var nära förbundna i analysen.
Multipel skleros, MS, hade däremot relativt svaga genetiska samband med de flesta andra sjukdomar som ingick.
Delad miljö gör resultaten svårare att tolka
En central begränsning är att syskon delar mer än gener. Den använda modellen kan inte fullt ut skilja ärftliga faktorer från vissa gemensamma miljöfaktorer. Sambanden ska därför inte läsas som en exakt karta över vilka gener som orsakar varje sjukdom.
KI-forskaren Jakob Skov beskriver resultaten som kunskap som kan hjälpa vården att uppmärksamma närliggande autoimmuna sjukdomar hos patienter och familjemedlemmar. Studien prövar däremot ingen behandling och ger ingen individuell prognos för en anhörig.
Vill du förstå hur registerfynd ska värderas? Läs vår guide: Så tolkar du en vetenskaplig studie.
Herobild: Trnava University / Unsplash. Genrebild från en laboratoriemiljö, inte från den aktuella registerstudien.