Att börja med aspirin efter behandling av levermetastaser från tjock- och ändtarmscancer förbättrade inte den sjukdomsfria överlevnaden i en skandinavisk studie. Allvarliga oönskade händelser var samtidigt vanligare i gruppen som fick läkemedlet. Resultaten gäller en bestämd patientgrupp och ska inte tolkas som en uppmaning att avsluta annan ordinerad behandling.
Studien, kallad ASAC, publicerades i The Lancet Gastroenterology & Hepatology den 23 september 2026. Den genomfördes vid 14 sjukhus i Norge, Sverige och Danmark och leddes från Oslo universitetssjukhus.
428 patienter ingick i huvudanalysen
Totalt lottades 466 patienter till aspirin eller placebo efter att deras levermetastaser behandlats i botande syfte. Av dessa påbörjade 428 studiebehandlingen och ingick i huvudanalysen: 217 fick aspirin och 211 placebo.
Dosen var 160 milligram dagligen, med behandling i upp till tre år. Prövningen var dubbelblind, vilket innebär att varken deltagarna eller de berörda forskarna visste vem som fick aktiv behandling under den blindade delen.
Det huvudsakliga utfallsmåttet var sjukdomsfri överlevnad: tiden fram till återfall eller död. Forskarna fann ingen förbättring med aspirin. Hazardkvoten var 1,08, med ett konfidensintervall från 0,85 till 1,38 och p-värdet 0,58.
Vad betyder ett resultat utan visad nytta?
En hazardkvot nära 1 innebär att den uppmätta händelsetakten låg nära varandra mellan grupperna. Osäkerhetsintervallet visar samtidigt att resultatet inte ger en exakt uppskattning av varje tänkbar skillnad. Slutsatsen är att prövningen inte visade den förbättring man sökte.
Det är något annat än att bevisa att läkemedlet saknar alla effekter hos varje individ. Men rutinmässig behandling behöver stöd för att nyttan överväger riskerna. Här gav det primära resultatet inte ett sådant stöd. Läs mer om p-värden och statistisk signifikans.
Fler allvarliga händelser med aspirin
Allvarliga oönskade händelser rapporterades hos 17 av 217 patienter i aspiringruppen, ungefär 8 procent, och hos fyra av 211 i placebogruppen, ungefär 2 procent. Sådana händelser är inte automatiskt bevisat orsakade av läkemedlet. Inga dödsfall bedömdes vara behandlingsrelaterade.
Efter tre år levde 76 procent i aspiringruppen och 85 procent i placebogruppen. KI betonar att total överlevnad var ett sekundärt utfall och att studien inte var dimensionerad för att säkert besvara den frågan. Skillnaden behöver därför tolkas försiktigt.
Varför skiljer sig detta från tidigare aspirinresultat?
Tidigare forskning, bland annat ALASCCA, har visat minskad återfallsrisk hos utvalda patienter med icke-metastaserad tjock- och ändtarmscancer. ASAC prövade en annan situation: att inleda behandlingen efter att cancer som spridit sig till levern hade behandlats.
Oslo universitetssjukhus framhåller dessutom att deltagarna inte redan använde aspirin. Studien besvarar därför inte vad som händer om en patient fortsätter med aspirin som ordinerats av andra medicinska skäl.
Det praktiska budskapet från forskarna är att resultaten inte stöder att rutinmässigt börja med aspirin enbart för att förebygga återfall efter behandling av dessa levermetastaser. Den som redan tar acetylsalicylsyra bör diskutera sin behandling med ansvarig läkare innan någon ändring görs.
Källor och studieunderlag
- Yaqub med flera: ASAC-studiens originalsammanfattning och intressekonflikter, 23 september 2026. DOI: 10.1016/S2468-1253(26)00260-8.
- Karolinska Institutets redogörelse, 29 september 2026.
- Oslo universitetssjukhus om resultatens avgränsning.
Herobilden är en AI-genererad illustration av läkemedelsforskning. Den visar inte studiens tabletter eller försöksmiljö.