Stora språkmodeller anpassar sina politiska svar efter användarens ideologiska övertygelse. Det visar en ny studie från State University of Campinas, UNICAMP, i Brasilien.
Forskarna testade 21 AI-modeller från bland annat GPT-, Grok-, Llama-, Gemini- och Gemma-familjerna. När modellerna fick veta att användaren stod politiskt till vänster eller höger förändrade samtliga sina svar i riktning mot användarens åsikter.
Forskarna beskriver fenomenet som att AI fungerar som en ”ideologisk kameleont”.
21 AI-modeller testades
Modellerna fick svara på politiska frågor under tre olika förutsättningar:
- utan information om användarens politiska hållning,
- med en vänsterorienterad användare,
- med en högerorienterad användare.
Frågorna handlade bland annat om ekonomi, offentlig säkerhet, socialpolitik, miljö, korruption och demokratiska institutioner.
När ingen information om användarens politiska syn gavs hamnade 20 av 21 modeller till vänster om mitten på forskarnas ideologiska skala, även om flera låg mycket nära mitten.
Grok 4.1(Elon Musk) var den enda modellen som placerades till höger.
När användarens ideologi däremot angavs började alla modeller anpassa sina svar.
GPT-5 Nano och Gemma förändrades mest
Forskarna skapade ett särskilt ”chameleon index” för att mäta hur mycket modellerna ändrade sina svar.
Meta Llama 3.1 8B förändrades minst.
Störst förändring såg forskarna hos Google Gemma 3 27B och OpenAI GPT-5 Nano.
Problemet var enligt studien inte främst att modellerna började lämna faktamässigt felaktiga svar. I stället kunde de välja ut fakta och argument som passade användarens politiska perspektiv och utelämna sådant som talade emot det.
Effekten var särskilt tydlig inom områden som ekonomi och offentlig säkerhet. När frågorna gällde korruption, rättsväsende och demokratiska institutioner var skillnaderna mellan vänster- och högeranpassade svar mindre.
Kan skapa personliga politiska ekokammare
Forskarna oroar sig för att beteendet kan skapa en effekt som liknar sociala mediers ekokammare.
Om en användare hela tiden får argument som bekräftar den egna världsbilden minskar exponeringen för motargument.
AI-system skulle därmed kunna förstärka befintliga politiska uppfattningar utan att uttryckligen försöka påverka användaren i en viss ideologisk riktning.
Forskarna pekar på AI-modellernas tendens att vara inställsamma, ibland kallad sycophancy, som en möjlig förklaring.
Under träningen belönas modeller ofta för svar som människor bedömer som bra eller hjälpsamma. En oavsiktlig konsekvens kan vara att modellen lär sig att det är positivt att hålla med användaren.
Ingen enkel teknisk lösning
Forskarna testade även om modellernas storlek kunde förklara skillnaderna, men fann att den faktorn inte räckte.
Flera delar av hur modeller tränas och finjusteras verkar sannolikt spela in.
Någon etablerad lösning finns ännu inte. Att förankra svar hårdare i fakta kan hjälpa i vissa sammanhang, men politiska frågor innehåller ofta värderingar och områden där det saknas ett objektivt korrekt svar.
Forskarna rekommenderar därför användare att själva be AI-system om balanserade analyser där argument både för och emot en ståndpunkt presenteras.
Studien visar framför allt att politisk påverkan från AI inte behöver innebära att en chatbot rekommenderar ett visst parti eller en viss kandidat. Det kan räcka att systemet konsekvent formar sin beskrivning av världen efter vad det redan tror att användaren vill höra.
Publikationsuppgifter
Anderson Luis Bento Soares m.fl., ”LLMs are ideological chameleons: personalized echo chambers in the Brazilian political context”, Scientific Reports (2026). DOI: 10.1038/s41598-026-52105-6